Siegfried Lenz – Schweigeminute

Siegfried Lenz – Schweigeminute

Titeln på denna långa novell (122 sidor!) är på svenska En tyst minut och boken finns även utgiven på vårt språk. Men för mig finns det åtminstone två goda saker med denna bok på tyska. Jag lånade den på Tierps bibliotek, utan att veta något om vare sig boken eller dess författare, för att se hur långt min gymnasietyska från början av sextiotalet bar. Jag har visserligen försökt läsa lite tyska tidningar de senaste åren och tragglat något i Faust, men ändå.

Den första goda saken är att boken är skriven på ett ganska enkelt, men mycket vackert och flytande språk, som man uppenbarligen vänjer sig vid om man har grunderna. Och naturligtvis bör man ha ett lexikon. Men, dels kan några mer dialektala och till yrkesjargongen hörande ord vara svåra att hitta, dels rubbar alltför mycket glossökande läsrytmen. Det roliga är att man ändå, som min kära hustru bekräftar, efter några sidor kommer alltmer in i språket. Sammanhanget och likheterna med svenskan gör att man verkar lära sig språket på ett ganska naturligt sätt, vilket var en mycket trevlig överraskning för mig. Detta är skrivet i förhoppningen att locka fler att göra samma erfarenhet – med denna eller någon annan bok!

Den andra goda saken är att jag tycker att det är en väldigt tänkvärd, vacker och rörande bok – en upplevelse att läsa. Den handlar, som titeln säger, om en tyst minut i aulan i en gymnasieskola, men framför allt om en sommar i en liten stad på den tyska östersjökusten och kärleken mellan en gymnasieelev, Christian, och hans engelsklärare, Stella, som förolyckas på sjön. Det kan låta lite banalt, men hos Lenz är ingenting banalt. Och boken rymmer också kusten, havet, människorna, arbetet . . .  Lesen Sie bitte!

Författaren Siegfried Lenz föddes år 1926 i dåvarande tyska Ostpreussen (nuvarande Polen) och dog år 2014 i Hamburg. Boken är utgiven på tyska år 2008 och på svenska 2010.

Pocketboken
Bokens introduktion